Svenskar älskar köttbullar med brunsås och lingon, eller en knäckebrödssmörgås med kaviar. Vissa rätter som räknas till husmanskosten har en lång tradition och andra har tillkommit tack vare influenser från andra länder. Visste du till exempel att kåldolmar kommer från Turkiet? Under 1600- och 1700-talen fick vi många matinfluenser från det franska köket, och under 1900-talet gjorde sushin och caffe latten sitt intåg i den svenska matkulturen, för att inte tala om hämtpizzan som blev populär på den andra hälften av 1900-talet.
Konserverad mat på inhemska råvaror
Fram till industrialiseringen var den svenska husmanskosten baserad på i princip uteslutande inhemska ingredienser. Vardagsmaten var enkel och man åt sällan färsk mat, det mesta var konserverat. Till vanligheterna hörde välling, gröt, sill, fläsk, kål, ärtor, potatis och bröd.
Bröd var basen i födan
Vilken sort bröd mat åt varierade över landet. I Norrland var det vanligt att baka bröd på kornmjöl, medan rågmjölsbröd bakades i Svealand och Götaland. Vetemjöl användes bara till fest, och än idag säger man dialektalt vetelängd, eller vetebröd, när man menar fikabröd.
I södra Sverige åt man limpa, och om limpan dubbelgräddades – vilken gav brödet längre hållbarhet – fick man kavring. Norr om limpområdet bakade man bröd med hål i, mjukare varianter i södra Svealand och hårdare varianter i norra Svealand. Den hårda varianten gav upphov till dagens knäckebröd. I Norrland var tunnbrödet det vanligaste brödet eftersom korn var det enda sädesslag som klarade av att växa där.
Brödet är något som många är uppväxta med. År 1976 lanserade Brödinstitutet en reklamkampanj med budskapet “6-8 skivor bröd om dagen”, baserat på Socialstyrelsens kostråd för bättre folkhälsa.
Mjölk kärnades till smör
Till en början dracks färsk mjölk mest av barn och sjuka. Däremot var det vanligt att använda mjölken till att kärna smör av. I gröttallriken gjordes gärna en smörgömma som man skulle arbeta sig in till. Festgröten var vit och gjordes på just mjölk. På 70-talet fick mjölken ett uppsving med reklamkampanjen “Mjölk ger starka ben”.
Vad räknas som husmanskost?
Ordet husmanskost kommer efter husman, det vill säga ägaren till ett litet hus utan tillhörande jord. Begreppet var ursprungligen en sammanfattande benämning på mat som åts på landet. Numera betecknar svensk husmanskost vanligen traditionell svensk mat, eller klassisk vardagsmat med ett relativt lågt inköpspris och högt näringsvärde.
Under senare år har mängden fett i husmanskosten minskats. Fettet behövdes i större utsträckning förut eftersom kroppsarbete förekom i större utsträckning. Kocken Tore Wretman minskade på fettet och snabbade upp tillagningsmetoderna i “Nouvel husman”.
Här är några av de rätter som räknas till svensk husmanskost:
- Köttbullar med potatis, brunsås och lingonsylt
- Ärtsoppa och pannkakor
- Stekt fläsk med löksås
- Isterband med stuvad potatis
- Raggmunkar och fläsk
- Kalops med kokt potatis och inlagda rödbetor
- Kålpudding med kokt potatis och skirat smör
- Falukorv med stuvade makaroner
- Kroppkakor eller palt med fläsk och lingon
- Bruna bönor med fläsk
Har vi missat någon härlig husmanskost?