Vitt vin är idag en självklarhet på middagsbord världen över, men dess historia sträcker sig långt bak i tiden – tusentals år, faktiskt. Det är en dryck med djupa rötter i människans kultur och gastronomi, skapad genom en tillverkningsprocess som förfinats i generationer. Men hur började allt – och hur går det egentligen till när vitt vin tillverkas?
Vinets begynnelse – och den vita varianten
Vinhistoria börjar inte i Frankrike, utan i Georgien och Iran, där man har hittat spår av vinframställning från så långt tillbaka som 6000 f.Kr. De första vinerna som producerades var troligen rödaktiga, men snart började man också experimentera med ljusare druvsorter och andra tillverkningsmetoder.
Vitt vin uppstod troligen för över 2500 år sedan i regioner kring Medelhavet, där klimatet och jordmånen lämpade sig för gröna druvor. I antika Grekland och Rom uppskattades vita viner för sin fräschör – de dracks ofta kylda och blandades med vatten eller kryddor.
Under medeltiden tog kloster och munkar i Europa över produktionen och förbättrade tekniken. Många av dagens kända vindistrikt i Frankrike, Tyskland och Italien har sitt ursprung i dessa religiösa odlingar. Vitt vin blev särskilt populärt i Frankrike och Tyskland, där klimatet gynnar gröna druvor med hög syra – som Riesling och Chardonnay.
Från druva till flaska – så görs vitt vin
Att tillverka vitt vin är ett hantverk där varje steg påverkar smak, stil och karaktär.
1. Skörd
Druvorna (ofta gröna eller gulgröna) skördas när de nått önskad socker- och syranivå. Beroende på klimat sker detta mellan augusti och oktober på norra halvklotet.
2. Pressning
Till skillnad från rödvin, där skal och kärnor får ligga kvar i musten under jäsning, pressas vita druvor direkt efter skörd. Detta minimerar färg och garvsyra, vilket ger det karaktäristiskt ljusa och friska vinet.
3. Jäsning
Den klara druvmusten får jäsa – ofta i ståltank, men ibland i ekfat – under kontrollerad temperatur. Detta tar cirka 1–3 veckor. Temperaturen hålls ofta lägre än vid rödvinsjäsning för att bevara fruktighet och syra.
4. Lagring
Efter jäsningen lagras vinet några månader, antingen på ståltank för en fräschare stil, eller på ekfat för mer kropp, rundhet och smak. Vissa vita viner får också ligga på sin jästfällning (”sur lie”) för extra komplexitet.
5. Buteljering
Innan buteljering filtreras vinet och stabiliseras. Därefter tappas det på flaska – redo att drickas ungt eller sparas, beroende på stil.
Vitt vin idag – mångsidighet i glaset
Idag finns vitt vin i hundratals stilar – från friska och torra Sauvignon Blanc från Nya Zeeland till smöriga, fatlagrade Chardonnays från Bourgogne eller Kalifornien. Det vita vinet har lämnat sitt skuggliv bakom rödvinet och blivit en allround-dryck som passar lika bra till mat som att njutas solo.
