Hur väljer man champagne? Det är inte lätt men låt vår guide visa dig vägen till bra champagne

För det första är champagne inte billigt, så du kan inte lura dig själv. Dessutom kan Champagnes produktionsmetoder, regionala skillnader och etikettjargong göra den ganska skrämmande för de flesta av oss. Av de tusentals mousserande viner från Champagne som produceras varje år finns det i huvudsak fyra stilar att känna till.

Denna artikel hjälper till att identifiera de viktiga saker som man bör vara uppmärksam på på etiketten (eller när man forskar) för att välja Champagne. Så oavsett om du älskar en krämig, rostad stil av ”shampy” eller om du gillar den torr och mager, kommer du att kunna hitta det du söker!

Vi ska först få en sak ur vägen: allt mousserande vin är inte champagne. Champagne hänvisar uttryckligen till mousserande vin som framställs i regionen Champagne i Frankrike.

Om du vill lära dig mer om hur man väljer mousserande viner kan du läsa den här artikeln!

Sötmanivå

Alla champagner är märkta med ett ord som anger sötmanivån.

Sötman i champagne är inte som sötman i vin. Den kommer i form av en sötad ”dosage” (en blandning av vin och socker eller druvmust) som tillsätts i slutet av den andra jäsningen (den del som gör bubblorna).

Doseringen är nödvändig eftersom syran är så hög att den skulle vara odrickbar (eller som att dricka ren citronsaft).

Så att du vet, de flesta champagner produceras på en Brut-nivå av sötma.

Stil på Champagne

Standard, Blanc de Blancs, Blanc de Noirs, Rosé

Det finns 3 primära druvor som används för att göra champagne, och de är Chardonnay, Pinot Noir och Pinot Meunier. För dem som är insatta finns det också fyra mycket mer sällsynta druvor i Champagne: Arbane, Pinot Blanc, Petite Meslier och Fromenteau (även kallad Pinot Gris).

Hur dessa druvor används (eller inte används) ger oss en ledtråd till stilen. Om champagne inte har någon stil som anges kan du anta att producenten har gjort en blandning av alla tre druvorna i en blanc (vit) stil.

Blanc de Blancs

(vit av vita) Detta är en champagne i blanc-stil som görs med 100 % vita druvor. I Champagne innebär detta att vinet är 100 % chardonnay. Blanc de Blancs har vanligtvis mer citron- och äppelliknande fruktsmaker.

Det finns naturligtvis några få sällsynta undantag från denna regel med några mycket sällsynta druvor (i samma region), bland annat Pinot Blanc, Petite Meslier och Arbane, men för det mesta är Blanc de Blancs 100 % Chardonnay.

Blanc de Noirs

(vit av svarta) Detta är en champagne i blanc-stil som görs med 100 % svarta druvor.

I Champagne innebär detta någon kombination av enbart Pinot Noir och/eller Pinot Meunier. Blanc de Noirs har vanligtvis mer jordgubbs- och vita hallonsmak.

Rosé

Den rosa stilen framställs vanligtvis genom att blanda blanc Champagne med en pytteliten mängd rött Pinot Noir- eller Pinot Meunier-vin.

Det röda vinet som görs till champagne skiljer sig mycket från Pinot Noir som du kanske tänker på. Dess syfte är att ge rena fruktsmaker som jordgubbar och hallon i smaken. Vinerna är syrliga, med låg tanninhalt och mycket hög syra.

Det krävs inte mycket rött vin för att göra rosé, och flera producenter använder 10 % eller mindre Pinot Noir för sin roséchampagne.

TIP För den som är insatt i det här är det några producenter som gör fortfarande röda viner i Champagne. Titta på Valley de la Marne!

Lagring av Champagne

Vintage vs. Non-Vintage Champagne

En av de minst omtalade, och den viktigaste faktorn som spelar in på smaken av champagne är hur länge den har lagrats.

Lagring av champagne på ”tirage” (på jästfällningen) ger den mer brödiga, rostade och nötiga aromer – höjdpunkterna i stor champagne.

De bästa producenterna, med de mest nötiga vinerna, är kända för att lagra sina viner på ”tirage” så länge som 5-7 år innan de släpps ut. Även om tiragetiden vanligtvis inte anges, är det en ledtråd att se en årgång på etiketten.

Icke-årgång: Lagrad i minst 15 månader. Champagne utan årgång (NV) existerar för att producenterna ska kunna göra en enhetlig stil varje år (oavsett kvaliteten på det årets skörd). De flesta NV-champagner är fruktigare och mindre brödiga än deras årgångsstilar.

Årgång: Lagrad i minst 3 år. Under speciella år när skörden är särskilt god skapar producenterna viner med en enda årgång. De flesta väljer en krämig och jästartad stil i denna lagringskategori.

Regional klassificering

Premier Cru, Grand Cru, Autre Cru

Ett annat kännetecken på många flaskor champagne är kommunnamnet som anger var druvorna har odlats.

Det finns hundratals kommuner, men endast 42 har Premier Cru-vinodlingar och endast 17 har Grand Cru-vinodlingar!

Premier Cru- och Grand Cru-klassificeringarna är en indikation på att vingårdarna har visat en förmåga att producera exceptionella vindruvor som ger högkvalitativa champagner.

Visst, många experter anser att det finns flera autre crus (andra crus), som är lika värda, men om du har ett vin med en av dessa klassificeringar listade, kommer det att vara en säker satsning.

Producentklassificering

Récoltant Manipulant (RM), Négociant Manipulant (NM) osv.

Hur man väljer champagne utifrån producent är något man kan hitta på etiketten.

Så om du är för att stödja oberoende producenter kan du göra så här. Champagne klassificerar sina producenter och det finns i huvudsak 3 typer: Maisons (de stora), kooperativ (de medelstora) och Vignerons (de små).

Typer av producenter i Champagne

Maisons

Maisons är de stora champagnehusen (Moët, Veuve Clicquot, Perrier, Bollinger etc.) och de köper sina druvor från hela Champagne. Här är de etiketttermer som ofta förknippas med Maisons och andra stora producenter:

NM ”Négociant Manipulant” En producent som köper alla eller en del av sina druvor från andra odlare. Allt som är mindre än 94 % frukt från egendom måste märkas med NM. Maison Champagne är märkt med denna producentklass, men det är inte helt ovanligt att se odlarchampagner under denna klassificering också.
MA ”Marque d’Acheteur” alias ”Buyer’s Own Brand” är en stor detaljhandel eller restaurang som köper ett färdigt vin och säljer det under sin egen etikett. Om du någonsin har sett en stormarknad ha sitt eget märke eller ett modemärke är detta förmodligen MA.
ND ”Négociant Distributeur” En köpare som etiketterar och distribuerar champagne som de varken odlat eller producerat.

Kooperativ

Kooperativ finns i specifika byar i Champagne och tillverkar en cuvée med flera odlare i samma region (Nicolas Feuillatte, alias ”Nicky Foo”, är för övrigt det största kooperativet i Champagne!).

CM ”Coopérative Manipulant” Ett odlarkooperativ som samlar resurser och producerar vin under ett enda varumärke.

Vignerons

Vignerons är odlarproducenter eller en enskild familj/person som odlar sina egna druvor på en viss plats och gör sitt eget vin.

RM ”Récoltant Manipulant” En odlare-producent som använder minst 95 % frukt från egendom. Detta anses klassiskt sett vara Champagnes typ av odlarproducent, även om en Maison kan använda denna klassificering för en underetikett eller ett varumärke.

SR ”Société de Récoltants” En sammanslutning av odlare som delar resurser och gemensamt marknadsför sina egna varumärken.
RC ”Récoltant Coopérateur” En producent som låter sitt eget champagnevarumärke tillverkas i en kooperativ anläggning.

Regional Terroir

Montagne de Reims, Côte des Blancs, Côte des Bar, etc.

Den sista och mest djupgående diskussionen om att välja Champagne handlar om var druvorna odlades. Det finns fem huvudsakliga odlingsområden i Champagne, och vart och ett av dem är känt för vissa distinkta kvaliteter. Naturligtvis finns det många undantag från dessa regler, men för det mesta kommer du att finna champagner från de olika regionerna som följer dessa egenskaper.

Montagne de Reims

En kulle söder om Reims med många sluttande vingårdar som vetter mot söder eller sydost som gör att vindruvorna kan uppnå optimal mognad. Fokus här ligger på Pinot Noir vilket leder till en mer fyllig champagnestil med större och fylligare smaker. Området innehåller 10 av de 17 Grand Cru-vingårdarna, däribland Ambonnay, Bouzy, Verzy, Verzenay och Mailly-Champagne. Det prestigefyllda champagnemärket Krug använder till exempel druvor från Montagne de Reims.

Vallée de la Marne

Dalen längs floden Marne har många sluttningar som är planterade med vinodlingar. Det finns bara en Grand Cru-vingård här, Aÿ, som ligger precis utanför staden Épernay. Fokus i Vallée de la Marne ligger på druvan Pinot Meunier, som har lättare att mogna här (eftersom det kan vara svalare), och som ger en fyllig champagnestil med mer rökiga och svampiga smaker.

Côte des Blancs

Detta är en sluttning som vetter mot öster och samlar solen. Côte des Blancs är huvudsakligen planterad med chardonnay och innehåller de återstående 6 Grand Cru-vinodlingsområdena i Champagne. Detta är Blanc des Blancs land, som producerar några av de finaste champagnevinerna med en enda druvsort på marknaden.

Côte de Sézanne

Söder om Côte des Blancs finns en annan sluttning som har många vingårdar, med en liknande dominans av chardonnay. Trots potentialen i denna region hittar du oftast dessa viner blandade i större Maisons.

Côte des Bar

Denna region ligger långt från resten av Champagne på gränsen mellan Champagne och Bourgogne.

Detta område är mestadels planterat med Pinot Noir och producerar en rikare champagnestil som liknar den från Montagne de Reims.

Eftersom området är en relativ nykomling när det gäller att framställa Champagne har det inte en enda Grand Cru- eller Premier Cru-vingård för att avgränsa sin kvalitet. Därför är Côte des Bar ett utmärkt ställe att leta efter exceptionellt bra priser.

Såklart du ska välja bra champagne

Om du gillar mousserande vin är champagne ett riktmärke för kvalitet och väl värt att smaka. Oavsett vad du köper ska du bara komma ihåg detta: i värsta fall hatar du det och förvandlar det till en utsökt mimosa. Vi kommer inte att berätta det för någon. Vi lovar.